ligger under blommiga täcken och tittar ut på kistanatten.
övergångars tider har börjat och jag är 30 om nio år och 7 dagar. inte ens tio år.
ingen kris, eller så. mest bara en spännande tanke.

***

vet att jag måste börja fånga mig själv och se mig själv i vitögat nån gång. svårt. att känna på riktigt och att inte blunda. det är inte bara jag som ständigt blundar.

vi är nog många som hemligt hyllar våra skygglappar.

men jag dricker en klunk nattvatten och somnar om. det är ingen idé att ta i tu med livets slöjor just i denna stund. varför inte skjuta upp det lite till?