skip to main | skip to sidebar

Förbryllande skog där Gud bor utan pengar.

27.2.09

v.9

Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.

Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.



Karin Boye



av Elin kl. 01:15
Etiketter: Veckans Ord

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

etikett

  • Veckans Ord (3)
  • antecknat (1)

förflutet

  • ►  10 (11)
    • ►  05 (1)
    • ►  04 (1)
    • ►  03 (1)
    • ►  02 (5)
    • ►  01 (3)
  • ▼  09 (71)
    • ►  12 (4)
    • ►  11 (2)
    • ►  10 (2)
    • ►  09 (3)
    • ►  08 (2)
    • ►  07 (1)
    • ►  06 (10)
    • ►  05 (7)
    • ►  04 (8)
    • ►  03 (15)
    • ▼  02 (17)
      • v.9
      • hittar också
      • I skogar av träd och vita husknutarhittar vi en ti...
      • and for me, Arrivederci!
      • .
      • "vart är världen på väg?"
      • snart är det sommar igen.snart får vi sitta i kväl...
      • amalia chimeranej. det är bara vackert.
      • skrev ett långt inlägg om att jag slösar min tid. ...
      • "natten var så vacker som en sommarnatt kan bli.""...
      • 14feb
      • .
      • "djupt troende"
      • ut med skräpet i mitt huvud.
      • I love, I love... I love you
      • fantastique
      • jag är lika flyktig som vindarna som flyger runt m...

Om mig

Elin
snurr i min skalle allt dansar därinne
Visa hela min profil
 

följande